Haly

Jag skulle ha bokat flygbiljetten till England förlänge sen men har ännu inte gjort det och nu är det flyget, jag har planerat att ta, svindyrt. Kuken!

Fick just ett mail av Nicola, mamman i familjen jag ska jobba hos. Hon undrar om jag har bokat biljetten och om jag isf kommer på söndag. Hon skrev också att om jag inte är intresserad måste jag säga till så att hon kan fixa ngn annan.

Det fick mig att fundera... Blev plötsligt så tveksam och rädd. Ångest!!

En stor del av mig vill verkligen åka iväg och jobba med barnen, och tanken att inte ta jobbet, att stanna hemma och söka jobb här, ger mig stor ångest.

En annan del av mig vill bara stanna hemma och vara trygg och säker med mina vänner och min familj. Den delen av mig får ångest när jag tänker på att åka iväg. Den delen av mig känner samma känsla jag hade i Cypern. Och den känslan, mina vänner, är inte trevlig!

Vafan!

Jag vill inte stanna här och ta ett sunkigt jobb och fortsätta min långtråkiga och gråa vardag, jag vill inte fega ur, jag vill inte "svika" mig själv och göra mig själv besviken genom att inte ta chanserna/riskerna med att åka.

Jag vill ju åka iväg, jobba med barn, lära känna nya människor, jobba i ett helt annat land. Varför vill jag det? Vill jag rymma iväg från min gråa vardag eller vill jag bara uppleva något nytt och spännande? Är det kanske samma sak?



Ska jag kanske bara stanna hemma och börja jobba på ngt vanligt, tråkigt, jobb och börja ta mina älskade sångelektioner och satsa på att starta ett band och satsa på att flytta hemifrån och jobba som au pair senare i livet?

eller

Ska jag ta chanserna/riskerna och åka dit om en vecka och ta musiken senare? Om det suger, om känslorna från Cypern kryper fram, kan jag ju bara åka hem. right?

Vad ska jag göra med mitt liv egentligen?