Vegitaruban - det nya inneordet

05.30 En nyvaken Hanna tänker "åååh, solen skiner! Vad är klockan egentligen...? Nähä du, sova mer!"

05.50 En nyvaken Binnie säger "Hanna!" varpå en nyvaken Hanna tänker "Men bajs, är det måndag idag?!"


Sen bar det av till jobbet alldeles för tidigt och en annan kom i tid för en gångs skull. *woho*

Dagen på jobbet började lugnt med nice frulle och sommarcigg i solen, men sen kom stressen i vanlig ordning och jag förbannade blommor och fruktfat som jag gör varje måndag. Stress från 8 till 11 med gråten i halsen av frustration börjar bli allt för bekant för min smak. Dagen i kassan var överaskande lugn för en måndag, vilket jag tackar gudarna för! Eftermiddagen som vanligtvis brukar vara den enda tiden på jobbet jag inte behöver stressa arslet av mig var faktiskt småstressig idag. Bankningar skulle göras, kassor skulle räknas, blommor skulle snittas, papper skulle skrivas ut. Skönt är dock att dagen passerade väldans fort! Efter ännu en arbetsdag tog jag mig till Liljeholmen och steg för en sånglektion hos min gamla lärare. Wünderbaum!


Min syster fick lära sig en ny sak idag på McDonalds av en liten pojke på 10 år - En vegitaruban är en sån som inte äter kött, men fisk.

Och med dessa kloka ord tackar jag för mig, på återseende!

En stark känsla - ska man skratta eller gråta?

För tillfället har jag en såndär liten sentimental stund för mig själv, en såndär stund man egentligen inte vill vara ensam, en såndär stund man vill ha en lång kram av en stor och varm famn. Men faktum är att jag är helt ensam i min lilla lägenhet och att det inte finns någon här att få en kram av, faktum är att det inte gör något heller. Ikväll är en såndär kväll där jag kan vara sentimental och mysig och verkligen sakna en kram, men samtidigt vara på helt underbart humör! Det är stunder som denna som gör tillvaron i ens liv värt!

I-landsproblem till tusen

Nu tänker jag vara bitter en liten stund, som om jag inte alltid är det....

Jag är helt övertygad om att det är nån jävel där ute som lever för att krydda mitt liv med i-landsproblem som smakar och luktar lika illa som chevréost och korv!

Var i helvete har alla mina kläder tagit vägen?! Det senaste året har säkert 10-15 plagg bara försvunnit, upphört i gasform. Den där jäveln hade kunnat ta dom fula, trasiga, gamla kläderna som jag inte längre använder men är för fäst vid för att slänga, men NEEEEJ, klart man ska ta dom nyaste och finaste plaggen jag äger. Annars blir det ju inte kul!


RIP min finaste mufflonmössa, hoppas du lever bra där du är! Jag saknar dig!


Chevréost borde skjutas

Hej, jag har inte dött, nu är jag tillbaks i rutan.

Det var inte direkt igår jag skrev. Men det kvittar ganska lika iochmed att alla dom 2 personer som faktiskt läser min blogg råkar vara min syster och min mamma som jag ändå pratar med var och varannan dag. Men jag är inte bitter för det...... Det finns säkert massa människor där ute som tycker att jag, och mitt skrivande, är en otroligt intressant pryl, dom har inte insett det än bara.

Nytt i mitt liv, som jag egentlgen verkligen inte behöver skriva eftersom att mamma och malin redan vet om detta, är följande:

Ny bostad + sambo (Bin)
Massa nya kläder (woho)
Singel (inte så jävla nytt...)
Sökt komvux i Linköping (ev. uppsägning från vasakronan + flytt till Linköping)

Känner spontant hur mitt liv sprudlar av intressanta händelser och bravader..


Annan intressant information då....hrm.....

Vi går ut rätt mkt om dagarna... och dricker alltså. Vi går inte på promenader, inte!


Veckans tips, nej, livets tips från mig till dig: "Ät aldrig chevréost på bakfyllan"

RSS 2.0