Nu vill jag börja om

Vi hade iallafall tur med vädret...INTE! Jag sitter i min obekväm stol vid min knappt fungerande dator med stans fettigaste hår och tittar ut och ser gråa tråkiga moln.. Vad ska man hitta på en ledig dag som denna? Jag har kommit på att jag ska ge Christian en present så jag funderar på om jag skulle cykla in till stan och köpa den. Och ja, du läste rätt. Cykla!

Jag är förbannat glad över att min tid på komvux snart är över måste jag säga! Jag ska skriva en hemtenta till Psykologin och räkna skiten ur mig inför det sista och avgörande matteprovet, sen är det KLAAART!! *wohooo* Jag har fått ett sommarjob i Stockholm som barnvakt/barnflicka vilket känns rätt så awesome. Det är bara tråkigt att jag måste va ifrån Christian typ hela sommaren.. Förhoppningsvis har jag semester samtidigt som honom så att vi kan åka nånstans tillsammans.

Det här sommarjobbet då, det är rätt spännande faktiskt. Dom har musikinriktning på grejen så jag ska typ ha lite sång- eller pianolektioner med barnen. Självklart ska jag sitta barnvakt och hämta o lämna från skola/dagis och sånt också. Efter sommaren blir det lärarprogrammet på Liu, om jag klarar matten på komvux dvs. Jag måste, MÅSTE, klara matten!

Det känns som att jag kan börja lite halvt på nytt efter sommaren, med universitetet och folk och allt. Nu går mitt liv på halvfart och är långt ifrån så spännande som det har varit, och som det kan vara. Jag har ofta en tendens att låta gnällig och klaga över saker, men jag försöker verkligen förgylla min tillvaro. Det är dock svårt att hitta inspiration och motivation. Jag går i skolan väldigt få timmar varje vecka och har därför ganska mycket tid över, problemet för mig är att folk jobbar och går i skolan när jag har all den här tiden över. Jag har ju, som vissa kanske vet, aldrig varit den som finner det givande eller skönt att ha ensamtid. Jag tycker om att umgås med människor i princip hela tiden vilket lite halvt leder mig till nästa problem. Jag känner ungefär 5 personer i den här staden. Därför ska det bli skönt att börja universitetet och lära känna folk och på riktigt skaffa sig ett liv igen. Jag saknar det!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0