Haly

Nu har jag inte skrivit på ett par dagar. Det känns inte som att det spelar någon roll egentligen. Det är inte som att min blogg tilltalar speciellt många människor ändå. Det är skönt att skriva av sig och så men det blir ju självklart roligare om man har många läsare. Jag har dock insett att jag skriver till mig själv mer än till någon annan vilket mycket möjligt kan vara anledningen till antalet läsare av min blogg.

Har varit ganska spänd de senaste dagarna. I Fredags var vi på rättegång. Både jag och Sofie vittnade och jag var sjukt nervös hela dagen. Det var jobbigare än jag hade trott att det skulle vara. Enda sen jag valde att kastas in i den här smörjan har jag kunnat ta distans ifrån den. Har blivit arg och frustrerad många gånger men aldrig på riktigt mått dåligt av den. Först nu börjar det kännas. Det får mig att tänka hur stark Christian är som givetvis har upplevt det hela med stor ångest från första början.

Det här kan väl knappt räknas som ett inlägg, men det får duga den här gången. Jag kan trösta er som läser med ett roligt citat från igår när jag jobbade. Jag hade svårt att låta bli att skratta. En väldigt trevlig och vänlig kille kom fram till mig och sa:

"Jag vill ha en sånhär mjukisglass tack"